Tiny

Att ha valp måste ta mig fan vara som att ha barn!
Ungen vaknar, ska ha mat, måste ut och ändå händer en olycka inne någonstans.
Du ska skita, ungen piper utanför dörren och pressar dig att skynda på som satan.
Du ska duscha, samma visa igen, ungen piper utanför dörren.
Ungen ska sova. Du smyger i väg för att göra något medans, ungen vaknar och antingen piper eller springer efter dig och piper.
Mat igen till ungen och hela proceduren.
Du sitter med ungen så den kan sova ett tag. Tittar dåliga program på TV:n.
Ungen vaknar och ska roas en stund. Försöker få den att göra något själv i 3 sekunder, och den roar sig ett tag för att sedan börja pipa och vilja göra något annat.
Ungen piper av någon anledning och du kan inte komma på vad det är den vill. Den har ju gjort allt som den ska.
"Pappan" kommer hem och du säger: Nu får DU ha valpen ett tag! Jag har inte hunnit göra någonting.
På kvällskvisten får ungen världens energi och riktigt härjar av sig sitt sista den har att ge.
Sen ska ungen sova för natten. Den bökar runt i sängen, rullar, bökar och har sig. Till sist somnar man, med en liten blöt nos i halsen *Underbart!* Ungen är vaken under natten med terrar då "pappan". Biter i näsan och öronen. Stutsar och hoppar.
Men... Denna unge sover så länge du sover! Lovely!
Och denna unge har en mjuk päls, är helt underbart söt, följer dig överallt och växer upp ganska fort.

Det är underbart att ha valp!