Svar på tal!
Den berörda person vet vem den är:
Detta mail som du skickat som kommentar till mig är inte hela sanningen. Jag har sparat ALLA mail som skickades under denna diskussion. Och ja, jag blev väldigt chockad och besviken och kände det som att jag var en idiot som inte fattade någonting öht. Det är ingen skön känsla.
Du vet, likväl som jag hur saker går till. Jag behöver inte tala om det för dig.
Jag brukar vara den som håller det jag lovar, men denna gång kunde jag inte det då jag ansåg att jag inte kunde följa din utsatta tidsbegränsning.
Sen hur du tar det, det är upp till dig. Jag gör inte något för att irritera någon eller för att sabotera något. Eller gör det för att jag tycker det är roligt, utan för att JAG anser att det inte var rätt tidpunkt. Och i mitt liv utgår jag från MIG SJÄLV. Jag kan inte vara alla till lags och jag gör allt för mina hundar utifrån deras förutsättningar, och jag vill att de får de allra bästa förutsättningarna i världen och handlar därefter. Jag var i alla fall ärlig. Du kanske tycker det är fel av mig, men det kan jag inte göra något åt.
Och har jag sårat dig personligen på något sätt, genom att följa dina önskemål, men inte på den tid du hade utsatt, så ber jag om ursäkt.
Detta är nu en månad bort, och det går fort och sedan är det över.
Hoppas i stället att allt blir kanon istället för att försöka försvara något i min blogg, där ändå ingen fattar vad det handlar om.
Att du kände dig träffad i min personliga blogg där jag skriver om allt i mitt liv, där jag absolut inte skrivit något namn, så vill jag heller inte godkänna din kommentar, av just den orsaken.
Nu kan däremot säkert flera förstå vem du är, och det är du själv som väljer att göra detta genom att kommentera min blogg och jag antar att du ville ha ett svar.
Som jag skrev i mitt absolut sista mail till dig gäller fortfarande.
Som sagt, i min personliga blogg skriver jag precis det som jag känner för stunden eller det som händer för stunden. Och det kommer jag fortsätta med. Men jag tänker ALDRIG hänga ut någon. Och att jag den dagen tyckte att jag fick onödigt med "skäll" kände jag då. I dag har jag gått vidare. Jag lämnar diskussioner och blogginlägg bakom mig och går framåt.
Känner man sig träffad eller inte gillar det jag skriver är man mer än välkommen att sluta läsa.
Eller så kan man, om man har min mailadress, höra av sig där när det gäller såna här saker, i stället för att lämna kommentarer i min blogg.
Nu har jag sagt det jag ville säga.
Edit: Jag tycker att detta blivit så onödigt stort och tråkigt. Men jag kan inte rå för hur jag kände den dagen. Och jag har inte gjort några beslut för att göra livet surt för dig eller andra berörda. Det hoppas jag ändå att du förstår innerst inne. Det kan inte väl stå och falla med mig och mitt beslut? Är det så, så är det verkligen beklagligt.
PEACE!
Detta mail som du skickat som kommentar till mig är inte hela sanningen. Jag har sparat ALLA mail som skickades under denna diskussion. Och ja, jag blev väldigt chockad och besviken och kände det som att jag var en idiot som inte fattade någonting öht. Det är ingen skön känsla.
Du vet, likväl som jag hur saker går till. Jag behöver inte tala om det för dig.
Jag brukar vara den som håller det jag lovar, men denna gång kunde jag inte det då jag ansåg att jag inte kunde följa din utsatta tidsbegränsning.
Sen hur du tar det, det är upp till dig. Jag gör inte något för att irritera någon eller för att sabotera något. Eller gör det för att jag tycker det är roligt, utan för att JAG anser att det inte var rätt tidpunkt. Och i mitt liv utgår jag från MIG SJÄLV. Jag kan inte vara alla till lags och jag gör allt för mina hundar utifrån deras förutsättningar, och jag vill att de får de allra bästa förutsättningarna i världen och handlar därefter. Jag var i alla fall ärlig. Du kanske tycker det är fel av mig, men det kan jag inte göra något åt.
Och har jag sårat dig personligen på något sätt, genom att följa dina önskemål, men inte på den tid du hade utsatt, så ber jag om ursäkt.
Detta är nu en månad bort, och det går fort och sedan är det över.
Hoppas i stället att allt blir kanon istället för att försöka försvara något i min blogg, där ändå ingen fattar vad det handlar om.
Att du kände dig träffad i min personliga blogg där jag skriver om allt i mitt liv, där jag absolut inte skrivit något namn, så vill jag heller inte godkänna din kommentar, av just den orsaken.
Nu kan däremot säkert flera förstå vem du är, och det är du själv som väljer att göra detta genom att kommentera min blogg och jag antar att du ville ha ett svar.
Som jag skrev i mitt absolut sista mail till dig gäller fortfarande.
Som sagt, i min personliga blogg skriver jag precis det som jag känner för stunden eller det som händer för stunden. Och det kommer jag fortsätta med. Men jag tänker ALDRIG hänga ut någon. Och att jag den dagen tyckte att jag fick onödigt med "skäll" kände jag då. I dag har jag gått vidare. Jag lämnar diskussioner och blogginlägg bakom mig och går framåt.
Känner man sig träffad eller inte gillar det jag skriver är man mer än välkommen att sluta läsa.
Eller så kan man, om man har min mailadress, höra av sig där när det gäller såna här saker, i stället för att lämna kommentarer i min blogg.
Nu har jag sagt det jag ville säga.
Edit: Jag tycker att detta blivit så onödigt stort och tråkigt. Men jag kan inte rå för hur jag kände den dagen. Och jag har inte gjort några beslut för att göra livet surt för dig eller andra berörda. Det hoppas jag ändå att du förstår innerst inne. Det kan inte väl stå och falla med mig och mitt beslut? Är det så, så är det verkligen beklagligt.
PEACE!
Kommentarer
Trackback
